Han satte dem på prov

Tio minuter hade de på sig. För ett nytt lika långt stycke skrivet enkom för att innehålla kvistigheter. Inte är det en lätt match att delta i Sibelius-dirigenttävlingen.


Cata portin
Tävlingskompositör. Uljas Pulkkis verk Trial uruppfördes på Sibelius-dirigenttävlingen i går.

- Det enda de hinner med är att försöka få temporelationerna rätt, balansfrågor räcker tiden inte till för helt enkelt, säger Uljas Pulkkis. Som skrivit beställningsverket som deltagarna tampades med i tävlingens andra rond.
I går satt han hela dagen i Finlandiahuset och följde med hur dirigenterna handskades med hans nya stycke.
Hur ser din favoritdirigent ut, ur tonsättarperspektivet?
- Jag kan inte säga om jag tycker mera om säg Saraste än Salonen. Men alltid när folk kan det de gör är det intressant.
Så är det ju inte alltid, alla dirigenter är inte nödvändigtvis engagerade av ny musik, det händer att de tar i den med långa tänder. Vad gör en tonsättare då?
- Jag hade en skräckupplevelse för några år sedan i Slovenien, där man skulle framföra min violinkonsert. Dirigenten varken tyckte om eller kunde mitt stycke. Jag försökte fråga varför gör du så där?, men fick bara ett surt muttrande till svar. Då lärde jag mig att det är bäst att inte lägga sig i en dirigents arbete.
Skriv tydligt!
Det enda vettiga en tonsättare kan göra är att skriva så tydliga partitur som möjligt, notera klart.
- Jag försöker notera så att allt väsentligt finns inskrivet, fraseringstecken, tenuton, nyanser, men jag skriver inga textförklaringar, för det hinner ingen läsa.
- Orkestrarna har oftast 1-2 repetitioner på sig för att få stycket i konsertskick. Då måste musiken kunna spela sig själv.
Trial (Försök), som det nya tävlingsstycket fyndigt nog heter, är tio minuter långt med växlande taktarter, knepiga temporelationer, balansproblem och andra svårigheter som en dirigent råkar ut för i ny musik.
Och visst stupar dirigenterna på uppgiften. Var är det värst?
Räkna rätt!
- Titta här, säger Uljas Pulkkis. Och pekar i noterna.
- Här visar metronomsiffran 120, här byter vi till 150 för två takter, så tillbaka till 120 igen för två takter, så får vi åtta takter 105 och sen byter det till 131,25!!
Hur klara man det? Jo, det är nog fiffigt uttänkt. Just före tempobytet skriver Pulkkis sextonsdedelskvintoler som i det nya tempot blir vanliga sextondedelar. I princip helt juste. Men lätt är det inte.
Det ligger ett förtjust skimmer över Uljas Pulkkis ansikte när han berättar detta. Han är lidelsefullt intresserad av uträkningar. De facto studerade han matematik två år på Helsingfors universitet innan han bestämde sig för att börja studerade komposition, först på musikvetenskapliga vid HU och sen på Sibelius-Akademin.
I dag är han kompositör på heltid.
- Jag har skaffat mig ett arbetsrum och där jobbar jag varje vardag kl. 9-18. Maten tillreder jag själv där, jag älskar att laga mat, särskilt sushi. Ibland går jag över till Sibelius-Akademin för att träffa människor, det är också viktigt.
Oratorium och opera
Beställningar finns det gott om, Uljas Pulkkis har slagit igenom förbluffande snabbt. Nya verk på kommande är en klarinettkonsert, komponerad för Kari Kriikku och Tapiola Sinfonietta. Ett dansverk för koreografen Alpo Aaltokoski, där är besättningen klarinett, stråktrio och piano. Och ett nytt verk för Radions symfoniorkester. Allt detta uruppförs i vår.
Andra beställningar är ett stort verk, en till en och en halv timme långt, för kör, orkester, solister och orgel, det ska uruppföras i samband med YL:s 125-årsjubileum 2008. Och han har också en opera på gång, det är Finländska kammaroperan som har beställt den för år 2009, men inga detaljer om libretto och intrig avslöjas i det här skedet.
Har ditt tonspråk förändrats sedan slutet av 90-talet då du slog igenom med flera tävlingssegrar?
- Jag har börjat intressera mig allt mera för tonaliteten. Varje människa har ett tonalt öra, om stycket inte är tonalt så söker man ändå tonala drag.
Pulkkis har tagit intryck av hur Richard Strauss och Sibelius löst formproblemen. Han tror på tydliga signaler att nu tar stycket slut, så kallade kadenser, men mera diskreta än de traditionella. Också övertonsserien intresserar.
- Musiken låter i allmänhet bättre när där finns treklanger, klingar större helt enkelt och från treklanger kommer vi fort till ett tonalt tänkande.
Och visst, dirigenttävlingens nya stycke Trial lät faktiskt nästan tonalt.
Sibelius i dag
Men i dag är Trial glömt för de dirigenter som kom vidare till semifinalen. För första gången får kandidaterna visa vad de går för som Sibeliusinterpreter. Fjärde symfonin och uvertyren till Mozarts Trollflöjten står på repertoaren.
Finalomgången dirigeras på torsdag kväll, då resultaten delges och prisen utdelas. Första pris är 15000 euro, andra 12000 och tredje 10000. Dessutom ges ett specialpris för bästa tolkning av Uljas Pulkkis Trial.

LENA VON BONSDORFF
09-1253 258, lena.von.bonsdorff@hbl.fi